#utantystnadsplikt

Styrelsen för Svensk Kirurgisk Förening har med bestörtning tagit del av de vittnesmål som kvinnliga kollegor lyft i uppropet #utantystnadsplikt. I dessa vittnesmål är kirurger överrepresenterade. Kirurger som utsätter kollegor, studenter och patienter för trakasserier och kränkningar. Det måste uppfattas som en skam för hela yrkeskåren och kan aldrig accepteras eller ursäktas. Det har spekulerats i varför den kirurgiska specialiteten skulle vara överrepresenterad och att en möjlig förklaring skulle vara en tradition av hög andel manliga läkare inom specialiteten. En annan att det sitter en machokultur i väggarna.

Sverige har kommit långt vad gäller andel kvinnliga kirurger jämfört med andra länder och 50% av ST-läkarna inom kirurgi är kvinnor. Svensk Kirurgisk Förenings styrelse består av lika många män som kvinnor. Kollegien på de flesta kirurgiska kliniker i Sverige har en betydande del kvinnliga medarbetare, även om fler kvinnor i framtiden är önskvärt.

Svensk Kirurgisk Förening vill visa sitt tydliga stöd till alla kollegors rätt till att utöva sin profession utan förtryck. Det ska vara en självklarhet.

Styrelsen för Svensk Kirurgisk Förening

Ref: https://www.svd.se/han-sa-ga-harifran-annars-valdtar-jag-dig

Västra götalandsregionen, ST-block

Västra Götalandsregionen vill successivt införa obligatorisk tjänstgöring i allmänmedicin inom relevanta ST-block med start 2018. Svensk kirurgisk Förening och Utbildningskommittén har skrivit ett brev som svar på detta förslag till koncernledning Hälso- och sjukvård i Västra Götalandsregionen.

 

Bilagor:
Ladda ner den här filen (Bilaga_3_tjanstgoring allmanmedicin.pdf)Tjänstgöring allmänmedicin[Tjänstgöring allmänmedicin]138 kB
Ladda ner den här filen (Brev ST-lakares placering  i primarvarden VG-reg.pdf)Brev ST-läkares placering i primärvården VG-reg[Brev ST-läkares placering i primärvården VG-reg]288 kB

Ny styrelse SKF

Från vänster:

Sara Regnér, Peter Elbe, Malin Sund, Jakob Hedberg, Claes Jönsson, Layla Mirzaei, Magnus Kjellman, Anette Persson, Anders Hyltander och Lars Enochsson.

Forskningsanslag SFÅV

Skandinaviska Forskningsstiftelsen för Åderbråck och Vensjukdomar, SFÅV, syftar till att främja forskning inom sjukdomar hos människan på grund av sviktande venfunktion. Årets forskningsanslag uppgår till 200 000 kr. Sista ansökningsdag 27/3.

http://venforsk.se

Snabbare operation av inflammerad gallblåsa frigör vårdresurser

Om fler av de patienter med akut gallblåseinflammation som bedöms behöva kirurgi opereras vid det akuta vårdtillfället och inte vid ett senare vårdtillfälle kan man frigöra resurser. Och titthålsoperation medför lägre risk för komplikationer än öppen operation vid akut gallblåseinflammation.
Däremot är det inte klart om alla som haft gallstensanfall eller en akut gallblåseinflammation verkligen behöver opereras.
Om fler av de patienter som kommer till sjukhus med en akut gallblåseinflammation opereras inom några dygn istället för vid ett senare tillfälle sparas resurser. Cirka tre vårddagar kan frigöras för varje patient som opereras i det akuta skedet jämfört med om denne opereras i ett senare skede, då inflammationen läkt ut.
Om nio av tio av dessa patienter kommer till operation i det akuta skedet skulle vården, jämfört med idag, kunna frigöra upp till 3 300 vårddagar per år. Det motsvarar nästan 26 miljoner kronor. Idag opereras drygt sex av tio så pass omgående.
SBU konstaterar också att risken för komplikationer är mindre om ingreppet vid akut gallblåseinflammation görs laparoskopiskt, via titthål, än efter öppen operation. Titthålsmetoden är redan vanligast, men kan vara värd att överväga i ännu fler fall.
Att ha gallstenar i sin gallblåsa är vanligt och leder inte alltid till besvär. En ytterligare fråga som SBU nu försökt reda ut är om alla patienter med gallblåsesjukdom borde opereras eller om man kan vänta och se om nya besvär uppstår. Rapporten konstaterar dock att det saknas vetenskapligt underlag för att säkert kunna avgöra om det är bättre att operera än att avvakta – detta gäller vid såväl gallstensbesvär som akut inflammation i gallblåsan.

Bakgrund
Ett smärtsamt gallstensanfall – gallkolik – kan i regel avhjälpas med en dos kramplösande medicin. Akut gallblåseinflammation behöver däremot ofta opereras. Att ta bort gallblåsan är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen i svensk sjukvård. Gallstensbesvär är vanligare bland kvinnor än bland män.

Kontaktperson SBU:
Jan Adolfsson, tel 08-412 32 95, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.