Det lilla pillret som blev världsledande Losec fyller 20 år

År 1988 lanserades Losec – världens första protonpumpshämmare. Svenska forskare hade utvecklat ett läkemedel som radikalt förändrade vården av magsår och refluxsjukdom. Åtta år senare var Losec det mest sålda läkemedlet i världen. Idag, 20 år efter lanseringen, räknas det som en av de viktigaste innovationerna inom svenskt näringsliv. 

Mer info

  • Skribent Patrik Engström, AstraZeneca

Nödthorakotomi

Nödthorakotomi i akutrummet är en åtgärd den enskilde kirurgen sällan ställs inför och den är därför ofta omgärdad av dramatik. På rätt indikation och med så enkel teknik som möjligt är den av avgörande betydelse vid livshotande thoraxskador.

Mer info

  • Skribent Birger Pålsson, Helsingborg/Malmö

Preoperativ nutrition

Här följer en kortfattad, handfast och kliniskt mycket relevant genomgång av kunskapsläget inom fältet preoperativ nutrition. Författare är Folke Hammarqvist, verksam som chef för den akutkirurgiska verksamheten vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge och Olle Ljungqvist, nutritionsinriktad professor i kirurgi vid Karolinska Institutet. Båda är verksamma i Svensk Kirurgisk Förenings grupp för perioperativ behandling och nutrition.

Mer info

  • Skribent Folke Hammarqvist, Olle Ljungqvist

Aktiva kirurger gör skillnad

Jag åkte söderut för att möta våren och elda upp rishögen efter vinterns röjande i skogen. Kung Bore ville dock annat och det är full snöstorm i Halland med trettio centimeter snö. Så medan jag skriver denna ledare lyssnar jag i bakgrunden på riksdagens offentliga utfrågning om tillgänglighet inom vården. Det blir lätt att inse vilken betydelsefull roll vi kirurger har och hur viktigt det är att vi inte passivt sitter och väntar på vad andra vill att vi ska göra utan att vi i alla möjliga forum är aktiva och verkar för förbättringar. 

Mer info

  • Skribent Peter Naredi

Vad bör en kirurg veta om popliteaaneurysm?

Vad bör en kirurg veta om popliteaaneurysm? Hans Ravn, överläkare vid kirurgkliniken, Höglandssjukhuset, Eksjö, disputerade på en avhandling om popliteaaneurysm i september 2007 i Uppsala. Handledare var Martin Björck och Anders Wanhainen, opponent professor Torben Schroeder, Rikshospitalet, Köpenhamn. I denna artikel beskrivs avhandlingsprojektet, men artikeln är samtidigt skriven som en klinisk översikt med fokus på vad varje kirurg bör känna till om sjukdomen.

Mer info

  • Skribent Hans Ravn

Kärlkirurgi i Borås – från de första stapplande stegen till egen specialitet

Från det, åtminstone inom kärlkirurgin, anrika lasarettet i Borås kommer denna historiska återblick signerad Christer Drott, kärlkirurg och Per Ljungblad, avdelningschef vid sjukhusarkivet. Carotiskirurgi i hypotermi med hjälp av is från Västkustens Fisk AB ter sig som enastående innovativt. Undrar om inte upphandlingsprocessen var enklare på den tiden? Detär sällan man får säga det och man får oftast skämmas för det efteråt, men…. Var det inte bättre förr?

Mer info

  • Skribent Christer Drott, Per Ljungblad

Karydakis operation för pilonidalsinus – en teknikbeskrivning

Markku Haapamäki och Birger Sandzén, båda verksamma vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, beskriver här en intressant operationsteknik vid de mycket vanliga besvären orsakade av pilonidalsinus.                                          

Mer info

  • Skribent Markku Haapamäki, Birger Sandzén

Kirurgkliniken i Malmö 100 år – något ur dess historia

Göran Ekelund, numera pensionerad från kirurgiska kliniken i Malmö, berättar här något om klinikens historia med anledning av att kliniken nyligen firade sitt 100-årsjubileum. Författaren har tidigare varit engagerad i Svensk Kirurgisk Förenings 100-årsjubileum och som redaktör för den jubileumsbok som då utkom. 

Mer info

  • Skribent Göran Ekelund

Hur fångar vi utvecklingen i tid?

Vi tror gärna att det som gäller idag kommer att gälla i framtiden också. Så är med all säkerhet inte fallet, men exakt vilka paradigmskiften som kommer att ske i framtiden är inte så lätt att förutse.

Mer info

  • Skribent Åke Andrén-Sandberg

Albatrossyndromet

Albatrossyndromet är faktiskt inte ett kuriosum utan ett medicinskt uttryck som myntades för många år sedan. Då beskrev det ett dåtida välkänt förhållande; patienter som ventrikelresecerats blev kvar i sjukvården med komplikationer och besvär efter behandlingen, en börda framför allt för dem själva men även för den opererande kirurgen. Det var vanligt med ventrikelresektion för besvärlig ventrikel eller duodenalsårssjukdom. Det kunde vara en adekvat behandling vid svår sjukdom med eller utan komplikationer, eftersom dåtidens medicinska behandlingsalternativ var ineffektiva. Men då diagnostiken inte heller var så vass blev en del opererade för dyspepsibesvär av olika typ, där man förutom de tidigare besvären som ju kvarstod, lade till de negativa effekterna av ventrikelresektionen.

Mer info

  • Skribent Jörgen Rutegård, Birger Sandzén
Prenumerera på denna RSS-feed