Ärrbråck – åtgärd eller prevention?

Tekniken för bukförslutning har förfinats mycket under de senaste decennierna och frekvensen ärrbråck har kunnat minskas betydligt. De ärrbråck som ändå uppkommer innebär likväl ett stort lidande för den drabbade. Gabriel Sandblom beskriver här modern bukförslutning och pågående studier för att förebygga bråck på patienter med ökad risk. 

Mer info

  • Skribent Gabriel Sandblom

Vårdskador – sjukvårdens fel eller biologi?

Efter att SKLs rapport om ”Skador i vården” publicerades i december, diskuteras hur vi som arbetar i sjukvården kan minska skadorna. Per-Olof Nyström menar i detta inlägg att de oönskade händelserna är biologiska till sin natur och orsakade av patientens kroniska hälsa, den aktuella sjukdomen och behandlingen. Biologiska problem bör inte ges politiska lösningar som skuldbelägger sjukvårdens personal som orsak. 

Mer info

  • Skribent Per-Olof Nyström

Uppsala Clinical Research center, UCR

Att genomföra högkvalitativ klinisk forskning är mycket komplext. Förutom en långsiktig finansiering krävs kompetenser och idéer. Uppsala Clinical Research Center (UCR) är ett exempel på framgångsrikt samarbete mellan universitet och landsting. En infrastruktur för att stödja klinisk forskning har framgångsrikt byggts upp och Jonas Oldgren beskriver i denna artikel verksamheten som också stödjer flera kirurgiska kvalitetsregister. 

Mer info

  • Skribent Jonas Oldgren

Universitetsöverläkartjänst

Den kliniska forskningen hotas idag av såväl bristande incitament att forska, som av en stramare ekonomi i kombination med höga produktionskrav. Samtidigt ökar handledar­ behovet inom ST­ och kandidatutbildningen. För en del länssjukhus innebär regionalisering av läkarutbildningen en utveckling av den aka­ demiska miljön, medan situationen för klinisk forskning vid universitetssjukhusen snarare försämrats över tid. I Linköping har man infört en ny sorts tjänst som universitetsöverläkare för att möta denna problematik. Per Sandström och Pär Myrelid redovisar här kort förutsätt­ ningar, finansiering, praktiska problem och förbättringsförslag av detta initiativ. 

Mer info

  • Skribent Per Sandström, Pär Myrelid

Standardiserat vårdförlopp

Kortare väntetider och större jämlikhet i cancervården – det är uppdraget till landstingen de kommande fyra åren. Modellen för uppdraget är hämtad från Danmarks ”pakkeforløb”, standardiserade vårdförlopp på svenska, och finansieras av en överenskommelse mellan regeringen och SKL. Fem standardiserade vårdförlopp finns beskrivna, och nu påbörjas arbetet med att införa dem i sjukvården samtidigt som nya vårdförlopp utarbetas. Här berättar Helena Brändström, nationell samordnare för framtagandet av de standardiserade vårdförloppen, om detta arbete. 

Mer info

  • Skribent Helena Brändström

Smartphone-applikation – ett nytt verktyg i cancervården

En stor satsning på cancervården sjösätts nu i landet. Ett intensivt arbete med att ta fram standardiserade vårdförlopp (SVF) bedrivs inom många diagnosområden. Michael Hermansson beskriver i denna artikel hur styr- gruppen för Nationellt Register för Esofagus- och Ventrikelcancer (NREV) arbetar för att modernisera och integrera vårdprogram, SVF och kvalitetsregister med processverktyg i en smartphone-app. 

Mer info

  • Skribent Michael Hermansson, Helena Brändström

Resultat efter operation av recidivljumskbråck

Vart tionde ljumskbråck som opereras i Sverige är ett recidivbråck. Merparten av dessa är ”gamla synder” från en tid då primära bråck opererades med suturplastik. Trots förbättrade operationsmetoder de senaste 20 åren är risken för omoperation dubblerad för recidivbråck jämfört med primära bråck. Dan Sevonius, överläkare vid Laparoskopi- och bukväggsteamet vid Skånes Universitetssjukhus, har i sin avhandling om recidivbråck studerat skillnader mellan olika operationsmetoder avseende risk för re-recidiv och kronisk smärta. De bakre nätplastikerna uppvisar de bästa resultaten. 

Mer info

  • Skribent Dan Sevonius

Satsningar och utmaningar i kirurgin

Så här en bit in på det nya året börjar det ta form. Man får överblick över hur arbete och fritid (förhoppningsvis) kan gå ihop och vilka delar av jobbet som kommer att stå i fokus. Man kan gissa, att för de som arbetar i Örebro, tar arrangemanget av kirurgveckan mycket fokus i dessa tider. I detta nummer presenteras arrangörskliniken på Universitetssjukhuset Örebro och dess verksamhet. 

Mer info

  • Skribent Jakob Hedberg

Orbit 5.6.4 – när vården blev farlig

För några veckor sedan hände något i Region Skåne som ingen riktigt kunde förstå. Något som ingen kunde ha förutspått. Något som var så osannolikt att det förmodligen inte har inträffat – ja ni vet – Harris­burg. Plötsligt blockerades hela regionens datasystem i samband med en trolig uppgradering av vår nya ”juvel” Orbit 5.6.4. Allt tystnade och här stod vi alla helt hjälp­ lösa och handlingsförlamade. Pågående operationer avslutades och sen blev det slut för dagen. Vi stod alla handfallna utan en plan för backup. Regionens styrande organ fick det hett om öronen och en rejäl tankeställare. Vart är vi på väg i vården?

Mer info

  • Skribent Agneta Montgomery

Kirurgiska kliniken i Örebro – 100 år i snabba svep

Kirurgiska kliniken i Örebro firade sitt 100-års jubileum för tre år sedan och i fjol var det 50 år sedan sjukhuset blev regionsjukhus. Under stora delar av förra seklet ansågs Örebro Lasarett som ett mycket bra ställe att skaffa sig vidare- utbildning i kirurgi innan man kunde bli självständig överläkare (dvs enda överläkare och chef) för en kirurgisk klinik vid något annat läns- eller länsdelslasarett. Inte minst ansågs ulcus/ventrikel kirurgin vara av hög klass och därför blev till exempel både Gösta Bohmansson och Sten Wallensten av Kunglig Majestät utnämnda till Professor Honoris Causa.

Mer info

  • Skribent Göran Wallin
Prenumerera på denna RSS-feed